Publications
Harmonising the Acts of Patent Infringement in Europe
Abstract
The value of an exclusive right can be measured by its enforceability. The enforcement of a patent right in Europe is a highly complex endeavor. The European patent system is characterised by three irreconcilable factors: territoriality, fragmentation and harmonisation. There has been a consistent striving for harmonisation within the European patent system in response to the territorial and thereby fragmented protection of patent rights. This dissertation studies the legal harmonisation of the acts against which a patent provides protection (the infringing acts) and the applicable limitations.
The study is conducted at three levels. First, through the legal order of the European Union (EU), including the EU’s exclusive competence over the World Trade Organization’s Agreement on Trade-Related Aspects of Intellectual Property Rights. Second, through national case law from the courts of Sweden, Germany, England and Wales as well as judicial dialogues between domestic courts. Third, through the newly established Unified Patent Court (UPC) system.
The UPC, which was established in June 2023, adds to the EU’s attempts to resolve the fragmentation of the European patent system. However, the system underlying the UPC is dependent on law outside the EU legal order, such as the European Patent Convention and the Agreement on a Unified Patent Court, an international agreement inter se the participating Member States of the EU. Arguably, the UPC system is designed to prevent the EU and the Court of Justice of the European Union (CJEU) from having too much influence on the enforcement of patents. The Member States removed the provisions regulating the infringing acts and the applicable limitations from a proposal for the EU Regulation on the protection of the unitary patent. Thus, they aimed at preventing the CJEU from having interpretative jurisdiction over the effects and limitations of the EU unitary patent right.
Stockholm i Oktober 2024
Anna Horn
Varumärkesrättens skyddsobjekt
Förord
Min lektor i filosofi vid Nya Elementars gymnasium, Håkan Kjellin, väckte mitt intresse för 1900-talets språkfilosofi. När jag sedermera som forskare i immaterialrätt kom i kontakt med känneteckensrätten, föddes tanken att filosofi sannolikt har mer gemensamt med känneteckensrättens föremål och utveckling än vad som framkommit inom rättsvetenskaplig forskning. Undersökningen har genomförs huvudsakligen inom ramen för Centrum för Immaterialrätt och Medierätt vid Handelshögskolan i Stockholm (CIM). Manus presenterades vid ett av CIM anordnat seminarium i november år 2002, med företrädare för skilda områden – akademiker, lagstiftare, ombud, advokater, domare och näringslivsföreträdare. Ett varmt tack riktas till samtliga seminariedeltagare för värdefulla synpunkter och uppmuntran till projektets slutförande. Jag har några vänner som förtjänar särskilt stora tack. Gunnar Karnell har följt arbetets utveckling under lång tid. De konstruktiva och analytiska diskussioner som förts över denna tid har varit en viktig katalysator för projektets genomförande. Av stor betydelse för mig, särskilt i arbetets slutskede, är Sten Tengelin med allt det intresse och engagemang som han har visat undersökningen. De har båda läst manuskript och lämnat värdefulla synpunkter, såväl generellt som i enskildheter. Ett generöst stipendium för undersökningens genomförande har givits av Institutet För Rättsvetenskaplig Forskning, vilket möjliggjort studieresor till bland annat det europeiska Harmoniseringskontoret (OHIM) i Alicante och Max-Planck-Institut für Geistiges Eigentum, Wettbewerbs- und Steuerrecht i München. Tryckningsbidrag har erhållits av AWAPATENT ABs Stiftelse för Främjande av Immaterialrättslig Vetenskaplig Forskning samt av Emil Heijnes Stiftelse för Rättsvetenskaplig Forskning. Slutligen vill jag rikta varma tack till eddy.se ab för professionell hjälp med sättning och produktion samt till Mirja Colt för ett tålamodsprövande arbete med korrekturläsning av manuskriptet. Återstående korrekturfel må tillskrivas författarens tillägg och ändringar i bokens produktionsskede. Framställningen speglar den svenska varumärkesrätten under våren år 2004.
Stockholm i april 2004
Per Jonas Nordell
Traktatsamling i immaterialrätt
Förord
Immaterialrättigheter ägnar sig särskilt väl för handel över landsgränser. Därför är det av handelspolitiska skäl viktigt att de länder som omfattas av handeln kan tillförsäkra ett effektivt skydd för sådana rättigheter. För att kunna upprätthålla en fungerande handelsbalans, är det också viktigt att skyddet är lika effektivt i alla länder. Traditionellt har detta åstadkommits genom internationella konventioner och – för den europeiska marknaden – genom direktiv och förordningar. Här har samlats de viktigaste konventionerna och europeiska rättsakterna m.m. inom det immaterialrättsliga området. Fokus ligger på den materiella rättten, dvs. skyddsförutsättningar och förutsättningar för rättigheternas utövande. Därför har i många fall de delar av konventioner och andra rättsakter som huvudsakligen rör administration, organisation och procedere utelämnats. I inledande kommentarer till de skilda huvudmomenten förklaras på vilka premisser urvalet är gjort. Jag har valt att systematisera materialet ämnesvis. Avdelning I ägnas således området som helhet, avdelning II ägnas upphovsrätt och närstående rättigheter och avdelning III ägnas det industriella rättsskyddet. Immaterialrättens ökande internationalisering har medfört att det kommit att bli allt vanligare, även här i Sverige, att utgå ifrån de engelskspråkigaa versionerna av de internationella konventionerna. Jag har trots det ändå valt att huvudsakligen publicera de svenska texterna. Ett skäl till det är inte minst att dessa ofta kan vara svåra att få tillgång till. Det bör också påpekas att det mesta idag finns lättillgängligt digitalt på engelska språket. TRIPS-avtalet finns under http://www.wto.org/, WIPO-konventionerna finns tillgängliga in extenso under http://www.wipo.org/. EGs gällande rättsakter finns på svenska dels hos Sema InfoData/InfoTorg: http://www.infotorg.sema.se/ dels direkt hos EU: http://europa.eu.int/eur-lex/sv/index.html. Här kan också hänvisas till Marshall A. Leaffer (ed.), International Treaties on Intellectual Property, 2nd. ed. BNA, Washington DC 1997, i vilken de flesta internationella konventioner och traktater m.m. på området finns tryckta. Slutligen bör den reservation göras, att det i denna första utgåva, tyvärr kan finnas en del fel och andra brister, något som kanske främst beror på att mycket har varit nödvändigt att skanna eller skrivas in manuellt.
Påpekanden om errata och naturligtvis även framställningen i övrigt emotses med stor tacksamhet: PerJonas.Nordell@jur.lu.se.
Lund i juni 2003 Per Jonas Nordell
Marknadsrättens goodwillskydd
Förord
Centrum för Immaterialrätt och Medierätt (CIM) inrättades 1988 i syfte att initiera och genomföra forskningsprojekt samt bedriva kurser och seminarier inom områdena för immaterialoch medierätt samt angränsande marknadsrättsliga frågor inom ramen för Rättsvetenskapliga institutionen vid Handelshögskolan i Stockholm. Verksamheten omfattar även utgivning av skrifter inom serien MercurMEDIA. Denna undersökning, som fokuserar på det skydd, som ges åt konkurrerande näringsidkare enligt den svenska marknadsföringslagstiftningen, redovisar en del av det projekt om Marknadsrättens gränser, för vilket jag erhållit forskningsanslag av Humanistisk- Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet. Framställningen visar på hur den svenska marknadsrätten under senare tid kommit att spela en alltmer framträdande roll som komplement till det civilrättsliga immaterialrättsskyddet där vaumärket framstår som en vehikel för goodwill. Stora och varma tack riktas till professor emeritus Gunnar Karnell, som läst manus och givit värdefulla synpunkter, Mirja Colt, som läst korrektur på manus samt till Albihns Stockholm AB, som möjliggjort publiceringen genom ett generöst tryckningsbidrag. Framställningen speglar det svenska rättsläget i april 2003.
Stockholm i april 2003
Per Jonas Nordell
